Anders om uppgift 4: Makt

Det förekommer, tycker jag, en tydlig tendens kring svaren på frågan om varför Jack väljer att bekräfta den skräck och rädsla som finns i gruppen av barn på ön. Den tendensen går att avläsa på så sätt att bloggarna på olika vis menar att det handlar om att tillskansa sig makt över gruppen så att de lydigt följer Jack.

En mängd kommentarer som kanske kan ses som exempel är:

”Han vill bara visa hur stark han är genom att göra de andra mer rädda…”
… Att måla med lerfärger är en militär sak……..…..Blodet symboliserade styrka…..
…”Han målar även sina kamrater med blod för att visa att de tillhör Jacks grupp……
…….Jack och de andra som målar sig och sina kamrater med blod vilket leder till att Jack visar sin styrka, makt och att han kan förändras som person……
……Det Jack gör är ett tecken som vill säga ”jag är farligast här och jag har makten över er alla”…
………”Det Jack vill bevisa är makt. Han målar sig för att utmärka sig och han målar sina såkallade kamrater föra att markera sitt revir.”…..
……”Jack målar sig för att det är något han förtränger bort, något dåligt men genom blodet ska han visa sig stark som person.”…….
”….försöker visa sin makt genom att kladda med blod…..”

Mera utveckling av orsaker till Jacks handlingar:

..”han(Jack) vill gärna ta kommandot”.. ”inte van att alla kan få ordet och vara med och bestämma.”
”…..får han nu inte vara hövding(vilket han vill) är han minsann jägare. Växer in i rollen och drar fördelar av de andras rädsla för odjuret…”

En tanke om hur Ralphs egenskaper inverkar i händelserna skymtar:
”….Jag tycker att Ralph är en stark person på det sättet att han inte sticker ut, men när han säger något får det Jack ända att tänka till lite.…”
”...Precis som en diktator (tvärtemot Ralph) får han sen de andra att göra som han vill…”

Det förekommer en rad kopplingar mellan Jacks blodmålande och till blod i olika sammanhang idag:

”….Nu för tiden är blod något allvarligt………”
”…….Nuförtiden de e många som bevisar sin styrka med blod….”
”…Dagen samhälle tar blodet på allvar och många ungdomar tolkar blod som ”cool, makt”…”
”….Dagens ungdomar tror att om de hamnar i bråk och får andra att blöda så är de världens starkaste kille och blir kingen i sitt gäng…”
”…Blod…ett ganska laddat syfte. Idag låter man blod rinna för att visa sin makt…”
”....Blod är relaterat till makt…”
”…I dagens samhälle är man rädd för blod och röd färg….”
”…..Om man tittar på dagens samhälle…mycket om blod handlar om våld, dagens ungdomar verka gilla det allt mer…..”

Johans synpunkt att Jacks ansiktsmålning är krigisk för att injaga skräck i andra, motverka hans egen rädsla och att en gemensam ”uniform” verkar avhumaniserande, får vissa reaktioner:

”…Det Jack vill bevisa är makt. Han målar sig för att utmärka sig och han målar sina såkallade kamrater för att markera sitt revir. Det är han som bestämmer och de som är målade är med i hans "stam".…”
”…du tar upp ett syfte att måla sig i ansiktet är att väcka skräck…Vilket jag tycker har med makt att göra….”
”…Den som är rädd fogar sig ofta i den som skrämmer…”
”…Jack är egentligen rädd för blod, innerst inne tror jag det, och anledningen till att han gör så med sig själv och sina kamrater är för att han vill visa sig stark… ”
”Alla ska vara som han, så som Hitler gjorde i Tyskland. Han valde dem han ville ha som sina män, dem andra blev inte en del av hans samhälle?…”

Det är intressanta förslag till orsaker till Jacks handlande men jag hade önskat direktare hänvisningar till Etik-boken i era texter. Inte förrän Johan i sina efterord kopplar bokens avsnitt om makt till Jacks maktutövande tycker jag att alla dessa aspekter på begreppet makt som faktiskt finns i Jacks karaktär och handlingar lyfts upp.

Ni har mer funderat i allmänna ordalag om maktkampen mellan Ralph och Jack. Jack har som i redan tidigare uppgifter påvisats ha en negativ människosyn och dåliga ledaregenskaper. Jag hade önskat mer paralleller (de förekommer, se ovan), till vad som sker med gruppen av gossar när Jack ”målar upp dem” och liknande företeelser i nutiden.

Vilka människor sysslar med gemenskapande kläd- , färg-, symbol- och beteende-ritualer i dagens samhälle som liksom påminner om Jacks? Som har samma ideologiska grundtanke som idékälla som jag tror Jack har? Idag finns samma människor som Hitler och Jack runtomkring oss i samhället. De målar sig inte med blod eller lera men förser sig med förenande symboler och klädkoder som för dem samman i en antidemokratisk gemenskap, där Vi och Dom har en dominerande betydelse.

Johan om uppgift 4: Makt

I de flesta fall förekommer god argumentation på så sätt att man med tydliga exempel och resonemang utvecklar sina argument. Tyvärr går argumenten lite i stå i och med blod-aspekten vilken leder in mångas tankegångar i något luddiga cirklar. Några inlägg är mer genomtänkta vilket märks i den form i vilken innehållet uttrycks.
Den retoriska kraften uteblir i flertalet inlägg. Inte så konstigt kanske eftersom det ofta krävs ordentliga tankar bakom en sådan utformning samt bakom användandet av stilfigurer och troper. Och en snabb replikväxling bjuder ju inte alltid till eftertanke.
Intressant dock att notera att i många fall förekommer (i huvudinläggen) både upprepningar och motsatser för att öka tydligheten i argumentationen. Jag tror i och för sig inte att de är särskilt uttänkta för ändamålen, men de förekommer ändå. Se där hur man kan besitta en förmåga som man bara har att uppmärksamma och utveckla! Tänk bara på att en sådan sak som upprepningar i vissa fall kan vara retoriskt slagkraftiga emedan de i andra sammanhang endast är stildödare och tråkmånsar som gör läsning och lyssning till en tjatig upplevelse…

Slutuppgift: Etik och moral samt resonemanget bakom

Den här uppgiften ska du inte publicera här på bloggen utan lämna in individuellt till Johan senast fredagen den 28:e maj (vecka 21). Men naturligtvis bör du använda bloggen för att tillsammans med dina klasskamrater diskutera uppgiften samt infallsvinklar och förslag till olika lösningar!

Glöm inte skrivprocessen när du formulerar din text och glöm inte heller att använda dig av alla de kunskaper om argumentation som du inhämtat under den här terminen.

”Alla människor har en moral, men har alla en etik?” Så är en fråga formulerad i din lärobok Etik och livsfrågor på sid. 63.
Försök att karakterisera de två huvudpersonerna Ralph och Jack. Vilka är deras främsta egenskaper?
Hur tycker du att de förhåller sig etiskt och hur kommer detta fram i deras moral? Ge exempel och förklara hur du tänker.

Vid flera tillfällen så hamnar pojkarna i konfrontationer med varandra och i dessa möten kan man utläsa hur de tänker och resonerar.
Vilka resonemangsmodeller möter du i boken? Ge exempel utifrån texten och ange vad du tycker att det är för typ av resonemang som förs. Vem av de inblandade har rätt, tycker du?

Skrivprocessen

Att skriva är en process, precis som att lösa alla andra uppgifter och ta ställning till problem är processer. Framförallt är det en mental process: Du tänker.

1. Analys av skrivprocessen (Vad ska jag skriva om? För vem? Varför?)
2. Stoffansamling (Samla material. Vilka ingredienser ska vara med?)
3. Sovring/Fokusering (Vad skall jag ta med av materialet? Vad ska jag koncentrera mig på?)
4. Strukturering/Planering (I vilken ordning skall jag presentera materialet?)
5. Formulering (Översätta tankar till skrift)
6. Bearbetning (Från utkast till färdig text)
7. Utskrift
8. Korrekturläsning (Rättning)
9. Publicering/Inlämning (Texten möter läsaren)

Makt

Jack väljer att bekräfta den skräck och rädsla som finns i gruppen om att det finns ett odjur på ön. Samtidigt så verkar han själv inte särskilt rädd eller skrämd utav det.
I början av boken så väljer Jack att måla sig på kroppen med lerfärger. Senare i handlingen låter han måla sig själv och sina kamrater med blod.
Varför gör Jack så här? Vad vill han uppnå med det?
Kan du dra någon eller några paralleller till dagens samhälle/dagens värld?

(För att lösa den här uppgiften är det bra om du har läst till och med kapitel 8 och

glöm inte att kolla under etiketten Argumentera där du hittar effektiva debatt- och argumentationsfraser som är bra när man för fram sin mening och bemöter andras).

Ditt svar och dina kommentarer ska vara publicerade här senast onsdagen den 5/5 kl. 00.00!

Anders om uppgift 3: Människosyn

Det är verkligen roligt att läsa alla inlägg till Blogguppgift 3. Nu har det lossnat för er och ni har dragit nytta av varandra i er kunskapsutveckling på ett sätt som inte skett innan vid bloggeriet kring de två tidigare uppgifterna, tycker jag.
Jag sliter ut några meningar från här och där bland de 96 inläggen och låter smaka på dem. När jag nu gör en sammanfattning av mina intryck så skönjer jag ett mönster i inläggen som avslutas vid ett inlägg som markerar en, som jag ser det, ”skiljelinje” när det gäller de två huvudkaraktärerna Ralph och Jack. Fram till denna ”skiljelinje” betraktas Ralph i många blogginlägg som en både sympatisk men samtidigt obehaglig person.
Å ena sidan kan finnas kommentarer till hans fördel som att:…”Han tänker som en vuxen och vill ha allt i ordning….”,….”Ralph är den mogna personen med det starka självförtroendet…., ”….”han vill göra viktiga saker så som att bygga hyddor och göra eld…..”, ”Ralph är ledare vill ha organiserat och regler i gruppen”……”. Olikhet är att Ralph vill att alla skall var med och bestämma(demokratisk): ”……”Ralph försöker hela tiden tänka på gruppen, hur de ska bli räddade och vill ha ett bra samarbete som är viktigt när man hamnar i en grupp…..”.
Å andra sidan ses han som:…. ”en obehaglig person”……”, ”ser inte människan som helhet”, …..”har ingen humanistisk människosyn, ser inte människor med deras helhet…..”, ”är en maktmissbrukare”….”, ”kollar bara på utseende…”. Ralph förs också ihop med sin motspelare Jack och får omdömen som: ”…att vara den bästa och inte ha några fel…”, ”…de är lika onda tror de…”, ”…..hans(Jacks) syn på människan är lik Ralphs, han tänker inte på människans behov och hur han är…”.
Dock förekommer några skarpa markeringar mot Jack som visar på tydliga skillnader mellan hans och Ralphs människosyn. Kommentarer som: ”…Jack är en person som vill bestämma allt och han ser inte Nasses helhet”, ”….Jack lever i nuet som ett djur…”, ”Jack lyssnar inte på andra…..översittartyp…”.
När det gäller Simon och Nasses gestalter så finns en större samstämmighet mellan allas åsikter. Nasse och Simon är: ”…lika men ändå olika”,”De är godhjärtade och hjälpsamma…”, ”Nasse har faktamakt…”, ”Nasse kommer med bra idéer….”, ”Simon……har inre trygghet….”, ”De är väluppfostrade och vet vad respekt är”….”, ”Simon är våglig….”, ”...”Nasse.det svarta fåret”.
En skiljelinje uppstår då följande rader publiceras: ”Jjag håller inte alls med eras resonemang kring Ralph eller rättare sagt jag ser inte alls honom som ni gör. I mina ögon är han en förnuftig kille som gärna vill allas bästa. Han är realistisk och ser saker och ting utifrån den berömda trappan…..” Detta blir upptakten till en intensiv polemik med en ny ytterligare fördjupning och utmejsling av personkaraktärerna. Andra bloggare lägger till karaktäristika som bidrar till utveckling av och reflektion över tidigare inlägg. Ny debatt tillkommer då det bland annat diskuteras huruvida Ralph skulle kunna ha ersatts som ledare av Nasse eller Simon. Bloggister som ännu ej publicerat sina lösningar av blogguppgiften ansluter och nu tycker jag att glöden riktigt infann sig.

Jag väljer att stanna här i mina kommentarer och min analys blir att kunskaper utvecklas i samverkan. Det har ni gett prov på i denna vår tredje blogguppgift.

Effektiva debatt- och argumentationsfraser

Här följer några vanliga sätt att uttrycka sig när man vill ge sin åsikt eller bemöta någon annans åsikt. De är bra att ta hjälp av när man ska strukturera sitt inlägg. Dessutom kommer du att bli tagen på större allvar när du argumenterar.

För att…

Inleda
- till att börja med skulle jag vilja säga…
- Först gäller det…
- Jag vill först ta upp…
- Inledningsvis vill jag ta upp…

Strukturera
- För det första så handlar det om… och för det andra…
- Dels gäller det… dels gäller det…
- Det finns många olika åsikter i frågan men fokus bör ligga på…

Väga olika åsikter
- Man kan å ena sidan tycka att… å andra sidan så…
- En del tycker/anser kanske att… andra föredrar med all sannolikhet…
- Vissa skulle nog säga… men förmodligen så tycker flertalet att…

Lägga till
- Dessutom tycker jag att…
- Man kan också säga att…
- Jag vill bara lägga till att…

Omformulera
- Nej jag menar att…
- Med andra ord kan man säga att…
- Ett annat sätt att uttrycka det är att…

Syfta tillbaka på något som sagts tidigare
- Som jag sa tidigare…
- Som jag sa förut…
- I mitt förra exempel visade jag…
- Jag vill komma tillbaka till mitt förra argument:…
- Om vi återgår till det du sa tidigare…

Betona
- Jag är övertygad om att…
- Utan tvekan är det så att…
- Jag vill framhålla att…
- Jag är ganska säker på att…
- Jag vill hävda att…

Att hålla med helt
- Precis så är det…
- Det tycker jag också…
- Det kan jag nog hålla med om…
- Det har du helt rätt i…
- Jag instämmer i att…
- Jag deltar helt din uppfattning…

Hålla med delvis
- jag är delvis av samma åsikt, men jag tror framförallt att…
- Du har i viss mån rätt, men du måste väl medge att…
- Visst, så kan det kanske vara i vissa fall, men…
- Det är ju till viss del ett riktigt resonemang, men…

Inte hålla med
- Jag håller inte riktigt med för att…
- När det gäller…. så håller jag inte med dig för att…
- Jag förstår vad du menar, men jag håller inte med dig eftersom…
- Du har nog missuppfattat det jag sa…
- Jag har en invändning mot…

Ifrågasätta
- Men tror du själv att det verkligen är så?
- Så är det ju inte alls, jag tror snarare att…
- Ärligt talat, kan det verkligen stämma?
- Det påståendet stämmer inte då…

Bemöta
- Jag måste få kommentera ditt påstående…
- Låt mig få inflika att…
- När det gäller … så är det ju inte alls…
- Ditt exempel är ju otillräckligt på grund av…
- De argument som du framför är ju ohållbara eftersom…

Avsluta
- Slutligen vill jag förtydliga…
- Till sist vill jag åter klargöra…
- Och så vill jag avslutningsvis påpeka…
Låt mig få avsluta med ett exempel…

Johan om uppgift 3: Människosyn

Den 25:e mars haglade kommentarerna vilt här på bloggen… Då tog man det uppskjutna inlämningsdatumet på allvar och visade sin lust för att ta del av andras åsikter, tankar och resonemang.
Mycket roligt att se och att ta del av den kommunikation ni har haft med varandra efter att ni tagit del av varandras inlägg! Kul också att ta del av hur ni gör det! Jag menar formen för hur kommentarerna ser ut; väldigt vänligt inställda och sakliga, om än med en viss personlig glimt i vissa.
Intressant att se hur det blir tydligt att den textliga kommunikationen överlag tjänar som medel för att hjälpa varandra i att uttrycka er och hitta rätt i de egna resonemangen men också utveckla tankegångar eller till och med tänka nytt. Detta apropå diskussionerna vi haft om det där med att publicera sig först eller senare eller kanske rentav sist.
Nackdelen med att vara ute i sista stund visar sig emellertid i både inlägg och kommentarer. Språkbehandlingen är inte alltid den bästa. Framförallt när det när det gäller stavning men och i vissa fall när det kommer till val av att uttrycka sig. Vissa inlägg är direkt pratiga och ostrukturerade. Att beakta en uppgift i god tid är alltså att föredra.
Ett exempel på vagheten i ett flertal fall är de kommunikationsproblem jag möter då jag inte alltid uppfattar om ni skriver om hur pojkarna faktiskt förhåller sig till varandra på ön, eller om ni uttrycker önskningar om hur ni tycker att de borde förhålla sig till varandra utifrån den situation som de befinner sig i.
Ni har alla hållit er väl inom det stipulerade antalet ord för inlägget. Bra! Att kunna begränsa sig och kortfattat kunna uttrycka det relevanta är en god egenskap! Var nästa gång överdrivet uppmärksamma på att ni formulerar er i argumentationens form. Till hjälp för detta finner du en lista med ord och uttryck under etiketten Argumentera.

Anders om uppgift 2: Dom och Du

Berättelserna på temat ”Dom och jag-förhållandet” är intressanta och samtidigt vittnar de om hur tragisk verkligheten kan gestalta sig för den som inte får vara med. Ibland ser vi en upprättelse för den utsatte. Det jag samtidigt lägger märke till när jag läser era berättelser är att ni fastnat för egna upplevelser hämtade från grundskolan och att de alltid handlar om någon annan. Ingen har valt exempel från gymnasiet, APU eller en arbetsplats. Ingen tar sig själv som exempel. Hur kan det komma sig? Det finns visserligen en formulering som: ”Att anses annorlunda eller speciell är lätt och bli dömd för, och jag tror att alla har varit med om det, jag med”…..

När det gäller bokens citat om ”den slutna kretsen av samförstånd” föreslås detta vara exempel på det som i etikboken kallas ”nätverksmakt”, andra exempel är att Nasse har kunskaper, ”kunskapsmakt, att han är smart, har ”färdighetsmakt”. Han borde p.g.a. dessa anledningar fått ett annat bemötande.

Vissa menar att Ralph har betydelse för och bidrar till Nasses utanförskap. Exempel som att ….”Ralph har makten och vill bestämma”……”Ralph och hans vänner anser”…….. ”om inte Ralph börjar riva ner den låtsasmuren han byggt upp för Nasse” …….”

Dock finns motsatta tankar, som ex. …”jag får en känsla till varje gång jag läser boken som säger att Ralph tycker om Nasse och vill att han ska vara med i gruppen och att alla ska acceptera honom och på hans kunskaper”…..”han [eg. Nasse] vet att Ralph mer eller mindre håller med honom”…..

När det gäller era hänvisningar till läroboken skulle jag önska att ni blir lite mer specifika. Det räcker inte med så allmängiltiga begrepp som t.ex. ”empati”.

Förvisso refererar ni till olika aspekter på makt. Både kunskapsmakt och färdighetsmakt finns med i era resonemang. Begrepp som ”helhetssynen” och ”människovärdesprincipen” lyfts fram och att man i en Jag – det-relation ”objektifierar” en annan människa, likaså. Konsekvensetik spelar roll i en framställning och när vikten av medkänsla förs fram känns det som att det anspelar på ett textavsnitt i boken. Nästa gång önskar jag än mer konkreta kopplingar till boken och etikkursen.

Johan om uppgift 2: Dom och Du

Det är roligt att se att flertalet av er har resonerat utförligare än i tidigare uppgifter. Men ändå så är det så att de flesta av er håller er till att reflektera. Ni undviker att argumentera utifrån frågan huruvida pojkarna gör rätt eller fel i att behandla Nasse som de gör. Det var en stor del i uppgiften; att i den textuella formen behandla just den frågeställningen. Det var en stor del av uppgiften, och då kan man ju faktiskt säga att det stora flertalet inte har löst uppgiften fullt ut. Eller?
Många av er har skrivit väl och utförligt och det är lätt att följa med i berättelser, tankegångar och resonemang. Tyvärr är vissa inlägg direkt okommunicerbara då de är fulla med språkliga rassigheter och stavfel….
Förra lektionen gick jag igenom den argumenterande textens utsmyckningar. Om den står att läsa under etiketten Argumentera. Men det verkar ju inte vara något nytt! Här har jag samlat ett gäng stilfigurer som jag hämtat från era senaste inlägg och som ni alltså använt er av, medvetet eller omedvetet, innan vi ens gått igenom dem:
Anafor med kiasm: Jag tror…. tror jag… Jag tror…
Retorisk fråga: Var det egentligen vårt fel att han var så ensam, eller var det han själv som valde detta?
Anafor: Nasse verkar… Han verkar…
Metafor: svart får
Kiasm: många personer som stöter ut en person… en person som stöter ut alla andra.
Metafor: högsta hönset
Metonymi: Det går inte att klicka med alla
Liknelse: man väljer ju inte familjeläkare utifrån utseendet utan för kompetensen.
Antites: det är svårare att utvecklas på egen hand än med hjälp av andra
Allitteration: vidga sina vyer
Anafor: Att ha en dålig självkänsla… Att känna sig utanför…

(Kiasm = korsställning; stilfigur som innebär att i två satser som står intill varandra intar satsdelar som motsvarar varandra olika platser)

Stilfigurer och troper

Stilfigurer och troper använder man för att "smycka" sin argumentation, göra den fylligare och på så vis få läsaren eller lyssnaren att vara fokuserad och alltså uppmärksamma det man vill förmedla. Under antiken föddes retoriken (=konsten att tala) och där har sådana utsmyckningar en mycket framträdande plats. Men också idag används de för att påverka oss; oavsett om det är inom politiken eller reklamen. För att inte nämna att det är otroligt snyggt med stilfigurer och troper!
Det finns många olika språkliga utsmyckningar och de används framförallt för att skapa bilder, göra vändningar från det ena till det andra, upprepa eller göra jämförelser.

Bild

Liknelse: Liknelsen är ett bildspråk där ett begrepp klargörs med ett annat. Liknelsen skiljer sig från metaforen genom att det klart utsägs vad något liknar eller är som. Så kan "trädens rötter vara som tentakler i marken". Någon kanske är "vacker som en dag".

Metafor: En figur där ett ord överförs till något som det naturligen inte har samröre med och därför måste förstås som en bild: "en storm i folkhemmet", "livet är en resa".

Metonymi: något som är komplicerat byts ut mot ett annat tydligare och mer konkret uttryck eller ett namn. Så kan vi tala om att "bin Laden attackerade USA", fast vi mycket väl vet att det inte var bin Laden personligen som gjorde detta. Eller läkaren som säger: "Jag väntar på benbrottet som just kom in". Kanske någon hargått vilse i "mediadjungeln."

Allegori: En allegori är en liten berättelse, "byggd av bilder". Ofta har man staplat flera metaforer på varandra. Till exempel: "Sverige har kört i diket. Nu måste vi bogsera upp landet på rätt väg. Vi vet hur man kör!"

Vändning

Eufemism: Eufemismen är en förskönande omskrivning. Man byter helt enkelt ett uttryck mot ett annat som låter bättre, ofta uppfinner man helt nya ord, med en klang man tycker passar. Så kan man förmoda att "lokalvårdare" vilket blev till "hygientekniker" och "föryngringsyta"kommit till. Att genom eufemismen byta ett ord mot ett annat kan efterhand också komma att ändra själva ordets innehåll; "vara mellan jobb" istället för arbetslös. Vara "begåvningshandikappad" och inte som det kallades förr "sinnesslö".

Hyperbol: Hyperbol är en medveten överdrift. Man tar i mer än vad som egentligen är riktigt sant. "Jag är fullständigt dödstrött" kan man höra sig själv säga utan att man egentligen håller på att dö. Eller lyssna på pappa när han säger: "Jag har ju sagt till dig tusen gånger!"

Litotes: Litotesen är raka motsatsen till hyperbolen. Den kallas ofta understatement. Här underdriver man i stället kraftigt: "Jag tror att jag fått en liten släng av aids." "Det där var inte dåligt!"

Ironi: I ironin säger man motsatsen till det man menar och ger därigenom extra stor kraft till sitt uttalande. En kommentar som "Det där var ju en väldigt fin liten historia…" kan inte förstås om man inte lyssnar till undertexten. "- Vi har gått i konkurs! - Snyggt jobbat!"


Upprepning

Anafor: Anaforen är en upprepning av samma ord i början av flera satser:"Och dit kom folket från varven, från SKF och från Volvo. Och dit kom folket från Hisingen och bostadsområdena runtom Göteborg. Och vi såg varandra i ögonen. Och vi tryckte varandras händer och vi sa: 'Vi tar det, vi ska segra!"

Epifor: Epiforen är anaforens raka motsats. I epiforen sker upprepningen av samma ord i stället i slutet av flera satser:"Dessa ord, dessa enkla ord, dessa mina sista ord..."


Jämförelse

Antites: I antitesen målar man i svartvitt. Det handlar oftast om två sidor som står mot varandra, medvetet tar man bort alla nyanser där emellan. "Dagens Sverige består av fattiga och rika, av mottagare och givare". En annan variant är "Upp som en sol, ner som en pannkaka"eller "Ena dagen offer, andra dagen bödel".

Oxymoron: En antites där ett enstaka ord läggs till ett annat med motsatt betydelse kallas oxymoron. Detta kan ge upphov till ord som "bitterljuv" , "jätteliten" och "fulsnygg" eller uttryck som "talande tystnad".

Människosyn

De mest framträdande personerna i boken är i vissa fall lika varandra och i andra fall skiljer de sig åt. Den här uppgiften kretsar kring deras olika uppfattningar.

Ralph och Jack representerar två väldigt olika synsätt på livet och tillvaron. Vilka värderingar står Ralph för och vilka står Jack för? Hur kommer detta fram?

Simon och Nasse påminner mycket om varandra i sina sätt att se på livet och tillvaron. Detta framkommer i deras sätt att resonera och förhålla sig till de andra.
Vad tycker du förenar Simon och Nasse och vad skiljer dem åt?

Den här gången vill vi att du begränsar ditt ordflöde till cirka 300 ord!

För att kunna förhålla dig till uppgiften och ge ett rimligt svar bör du i alla fall ha läst till och med kapitel 6 (alltså sidan 141).

Publicera ditt inlägg senast onsdagen den 24:e mars.

Anders om uppgift 1: Bemötande

Det verkar finnas två ”åsiktskategorier” bland reflektionerna om varför Ralph beter sig som han gör mot Nasse.
Den ena vill mena att Ralphs ignorans inte är avsiktlig utan att han helt enkelt inte har tid att svara. Han är uppfylld av sig själv, är i ett chocktillstånd skriver några. Han är egentligen inte ointresserad. Eller funderar över den belägenhet de befinner sig i på denna öde ö, samt hur de skall ta sig därifrån.

Den andra ”åsiktskategorin” förklarar Ralphs beteende med t ex att Ralph inte anser Nasse värd uppmärksamhet. Att Ralph är en cool kille som vill vara vän med tuffa killar och dit hör inte Nasse. Att Ralph är mån om sin image och att ta plats i gruppen, han är mallig och självgod. Eller kanske, som kastas fram, är Ralph rätt så utanför och nu får han chansen att vara häftig. Det anses också kunna vara en maktdemonstration, Ralph är den typen av människa som vill ha makt. Ralph lider av empatibrist och betraktar Nasse som en ”sak”. Detta med Nasses utseende dömer honom, han är tråkig och kan inte göra roliga saker. Helt enkelt är han en tönt.
I vilket fall som helst finns det en klar övervikt bland era förklaringar att Ralph medvetet ignorerar Nasse.

Reflektionerna redovisar ett tydligt avståndstagande mot ett sådant beteende som Ralphs. Hur ni skulle ha förhållit er till ett dylikt bemötande ser olika ut, men det verkar som att flertalet av er skulle bli illa berörda. Somliga av er skulle ha reagerat omedelbart och markerat mer eller mindre emot en sådan person, några hade inte alls brytt sig. Andra hade kanske låtsas oberörda men tänkt desto mer.
I vilket fall som helst synes det mig att ingen innerst inne skulle ha förblivit oberörd av ett sådant bemötande som Ralphs.

Kanske en diskussion som denna kan ge ökad medvetenhet om hur djupt man kan såra en annan människa genom att ”osynliggöra”.
– Hur viktigt är det inte att få bli sedd och bekräftad?
– Hur stort ansvar har man inte i mötet med andra att visa ett genuint intresse för denna person?

Upplägget av den argumenterande texten

När man skriver en argumenterande text så är det viktigt med hur man lägger upp texten, det vill säga hur texten är disponerad. Något som vi tittade på under lektionen vecka 9 när vi analyserade debattartikeln Dags återinföra dödsstraffet.

Inledningen bör vara tydlig och seriös för att locka till vidare läsning. Här kan man också ge en bakgrund till vad det hela handlar om, alltså det som man tycker något om och vill framföra. Glöm inte att i inledningen också anslå tesen.

Brödtexten består sen i att du presenterar dina argument och utvecklar dem genom förtydliganden, exempel, hänvisningar etc. samt att man tar upp några av de viktigaste motargumenten och bemöter dem i sin egen text. Det fungerar då som att man visar på sin fiendes främsta vapen och säger ”Ha,ha – det där är väl inget att komma med, för att…!
På så sätt så tar man ifrån motståndarna (eller läsarna) deras eventuella invändningar. Ett bra sätt för att övertyga eller övertala.

Avslutningen bör vara som inledningen och återknyta till inledningen (= cirkelkomposition). Man är tydlig och upprepar tesen samt gärna det främsta av de egna argumenten. Man kan också flörta lite med läsaren och tacka denne för att han/hon tog sig tid att läsa vad du skrivit eller vädja till dennes godhet/insiktsfullhet.

Dom och Du

Den här uppgiften bygger på den första. Och ännu tydligare så fokuserar den på det faktum att någon kan komma att bli lämnad utanför och ansedd som annorlunda. Det handlar om uppdelningen mellan det stora flertalet och den enskilde individen. Vi har vid flera tillfällen pratat om ”Dom och Vi” – förhållandet, eller, ibland, ”Dom och Jag” – förhållandet.
På sidan 24 i boken står det:

”Just då utgjorde alla pojkarna en sluten krets av samförstånd med Nasse utanför”.

Här är ett exempel på ett Dom <-> Jag - förhållande.
Har du varit med om eller upplevt något liknande? Berätta! Koppla citatet (och din egen berättelse) till etik-kursen.

På sidan 82 förekommer ett exempel på hur flertalet kan komma att vända sig mot en enskild individ.
Hur motiverar de sitt handlade? Kan man säga att de har rätt eller fel? Varför, hur tänker du då? Motivera ditt resonemang utifrån vad du har lärt dig i etik-kursen. Använd dina kunskaper om den argumenterande texten när du skriver.

Glöm inte att vara tydlig i dina hänvisningar till läroboken eller andra källor som du använder.

Ditt inlägg ska vara publicerat här senast den 10:onde mars.

Johan om uppgift 1: Bemötande

Ni för alla goda resonemang som byggs i form av påståenden som utvecklas och evalueras.
Och det var väldigt intressant att läsa era reflektioner kring mötet mellan Ralph och Nasse. Ni är många som är inne på likartade resonemang. Men det är inte min sak att kommentera innehållet. Däremot får det mig att tänka på den diskussion som några av oss hade kring det där med att publicera sig först och därmed riskera att bli kopierad.
Uppgifterna som ni har att göra här på bloggen är alla av diskuterande karaktär. Tanken är att ni ska ta hjälp av varandra och gemensamt föra varandras resonemang framåt. Det vill säga att bloggen är ett ställe för samtal kring de olika uppgifterna. Du lägger in din kommentar och någon annan läser den och lägger in sin kommentar. Kanske väljer denna person att haka på ditt resonemang, kanske väljer du att kommentera något hos den personen och knyta det till ditt tidigare inlägg eller kanske komma med ett exempel eller en fråga om du inte helt håller med eller förstår.
Med detta vill jag ha sagt att ni tillsammans utvecklar era kunskaper, både till innehåll och form. Vad är en argumentation utan ett meningsutbyte?

Flertalet inlägg saknar inledningar. Men det är inte så konstigt eftersom denna första uppgift vara av reflekterande karaktär så har ni huvudsakligen kastat er in i att förklara hur ni resonerar; hur ni tror och tycker samt utvecklat det. Intressant nog så är det några av er (som har skrivit längre texter) som naturligt avrundar era inlägg med en avslutning, tänkta att fungera i en argumenterade text.
Språkligt sett så är det mig en stor glädje att se att alla som valt att skriva i löpande text använder er av en fungerande styckeindelning! Däremot vill jag höja ett varningens finger för allt för kraftig talspråklighet i skriven text, då det blir svårt att förstå. En annan sak som påverkar förståelsen negativt är felaktig stavning. Skriv i word och använd stavningskontrollen innan du kopierar över din text till bloggen och publicerar den.

Bemötande

Vi börjar ganska enkelt. Den första uppgiften är av mer reflekterande karaktär. Så du behöver inte tänka alltför mycket på din argumentation eller heller anknyta alltför mycket till din lärobok i Etik. För din hjälp så hittar du i högermenyn en förklaring om vad det innebär att göra en reflektion.

Han tvekade ett ögonblick, sedan sade han:

"Vad heter du?"

"Ralph"

Den tjocke pojken väntade sig att i sin tur få samma fråga,

men någon sådan invit till bekantskap kom inte.

(sidan 7)

Ralph verkar inte intresserad av den tjocke pojken med glasögon.Varför inte, tror du? Vad tycker du att detta säger om honom själv? Hur skulle du själv känna om du visade nyfikenhet och intresse för någon annan men själv möttes med ointresse tillbaka? Hade du reagerat? På vilket sätt?

Ditt inlägg ska vara publicerat senast fredagen den 19:e februari klockan 12.00.

Argumenterande text

Syfte: att genom argument övertyga läsaren / lyssnaren om en synpunkt eller åsikt.

Steg:
1. Introduktion till frågan / ämnet (orientering)

2. Åsikt / Tes

3. Motivation / Argument

4. Utveckling av argument (evaluering, bemötande av motargument)

5. Konklusion eller rekommendation


I den muntliga argumentationen är stegen bemötande av motargument samt konklusion/rekommendation ofta frånvarande, men obligatoriska i den skriftliga argumentationen som ju inte kan ta den omedelbara situationskontexten för given.

vad är en reflektion

En reflektion ska handla om något som är bestämt i förväg.

En reflektion är en text eller en muntlig redovisning som innehåller dina egna tankar, idéer och synpunkter.

En reflektion är inte det samma som att sammanfatta vad som står i boken eller har sagts av läraren.

I en reflektion jämför du de nya kunskaperna du fått under kursen med det som du har kunnat innan.

I en reflektion är det tillåtet att vara subjektiv och du får gärna kritisera det som står i t ex boken, visas på film eller sägs av läraren.

Om du har en annan uppfattning (tycker på ett annat sätt) måste du berätta varför du tycker på ett annat sätt och berätta vad du tycker. Detta kan du göra, genom att berätta utifrån egna saker som du varit med om eller upplevt eller andra böcker eller liknande du tagit del av och på det sättet försöka övertyga den du berättar för, om att du har rätt.

Den som läser eller lyssnar på din reflektion ska lätt kunna förstå vilka som är dina tankar och vad du tycker och vad som du har hämtat från andra källor, till exempel kursboken.
-Ett exempel:
I boken ”Att leva med barn” står det att …………. Jag tycker att ………………

Ett bra sätt att reflektera är att ställa frågor till sig själv och sedan besvara dem.

Vad är meningen med att du reflekterar? Det kan till exempel vara:
A) När du reflekterar över nya kunskaper (till exempel skriver och pratar om kunskaperna och funderar över dem) så kommer du att förstå dem och får lättare att komma ihåg dina nya kunskaper.
B) Genom att du reflekterar kan lärarna bedöma vad du
har lärt dig och förstått.

Välkommen!

Du har nu kommit till den plats där du och dina klasskamrater tillsammans med oss, Anders och Johan, ska redovisa din läsning av romanen Flugornas Herre och hur du relaterar den till dina kunskaper i de båda kurserna Etik och livsfrågor samt Svenska B.
Efterhand som läsningen går vidare kommer vi här att publicera uppgifter kring det du möter i boken. Alla uppgifterna kommer att ha en dead-line. Tanken med bloggen är att du ska känna dig mera fri i var och när du väljer att jobba med uppgifterna och publicera ditt inlägg. För att inte nämna det sorgliga faktum att både Johan och Anders är helt bakom när det gäller den här typen av datoriserad pedagogik. Vi behöver också lära saker!

Syftet
med bloggen är att träna på att reflektera över det du har läst, att relatera detta till de kunskaper du inhämtat och att uttrycka dina tankar i skrift. Dessutom tränar du på att skriva offentligt och därmed anpassa ditt skrivande för en större publik. Syftet är också att bloggen ska inbjuda till att bygga vidare på dina egna och andras tankar och på så sätt fördjupa dina egna reflektioner och kunskaper i ämnet.

Målen
med bloggen är hämtade både från etik-kursen och svenska-kursen.

För svenskans del handlar det huvudsakligen om att du ska:
- kunna förmedla egna tankar i skrift samt dra slutsater och föra fram argument så att både innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgruppen och syftet,
- ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap för kommande studier och arbetsliv,
- Kunna jämföra och se samband mellan mellan litterära texter samt mellan texter med anknytning till OP-programmet,
- ha tagit till dig kunskaper om några viktiga och betydelsefulla verk.

För etik-kursens del är målen att du ska:

- ha kunskap om och kunna använda dig av centrala etiska begrepp,

- ha kunskap om konflikter och konfliktbeteende som uppstår när olika värden ställs mot varandra,

- kunna uppfatta och tolka samt kunna reflektera över etiska och existentiella frågeställningar,

- förstå konsekvenser av olika ställningstaganden i frågor som rör etik och livsåskådning,

- ha kunskap om hur olika livsåskådningar påverkar synen på liv och död.


Hur gör jag läxan i bloggen?
För att kunna skriva texten som du vill ha den är det enklast att först skriva den i ett vanligt ordbehandlingsprogram, t ex i Word. Där kan du lättare redigera i texten och använda stavningskontrollen och andra funktioner. Därefter kopierar du din text och klistrar in den i kommentarfältet i bloggen. Skriv under med ditt förnamn så att vi vet vem som har skrivit texten. Välj Anonym som din profil för rutan "Kommentera som:" och tryck på publicera Din text finns nu i bloggen! OBS! När du har tryckt på publicera kan du inte ändra i din text.

Vad gör jag om det inte fungerar att publicera min text?
Maila då din text till oss på antingen anders.hallgren@pub.malmo.se eller johan.bohman.grinneby@pub.malmo.se så lägger vi in den i bloggen.

Vad får man och vad får man inte skriva i bloggen?
Man får skriva sina egna tankar och reflektioner om uppgiften som vi har gett. Man får ställa frågor i bloggen som hör till ämnet. Frågorna kan ställas till oss eller till klasskompisarna. Man får kommentera andras texter när det gäller innehållet i dem, d v s bygga vidare på och utveckla tankarna i texterna. Man får skriva uppmuntrande kommentarer om andras texter, men inte klaga på eller på annat sätt negativt värdera kvalitén på någon annans text. Alla ska bidra till ett positivt klimat i bloggen så att alla känner att de vill och vågar skriva ner sina tankar. Eventuella kommentarer som inte hör till ämnet och som inte bidrar till ett positivt bloggklimat kommer att raderas. Språket ska anpassas efter syftet med din text och med tanke på vilka som kan tänkas läsa den.

Hur följs bloggen upp?
Vi läser alla texter som skrivs i bloggen. Vi kommenterar texterna utifrån tanken att alla texter har något som är bra och något som kan bli ännu bättre. Texterna som skrivs i bloggen kommer eventuellt att behandlas och vidareutvecklas på lektionerna i både etik och livsfrågor samt svenska.